Jag har långt ifrån orkat svara på alla mejl och alla sms, men jag vill tacka alla som bryr sig, bryr sig om Alva, och jag är så tacksam över det. Och jag vill passa på att tacka för alla fina ord ni skänkt mig i denna sorg.
Sen vill jag verkligen tacka min familj som ställt upp varje minut på dygnet, fixar allt med Alva. För jag inte orkat. Mitt liv känns som en dimma. Jag vill tacka Madeleine som ställt upp och lagt sitt åt sidan enbart för mig och för Alva. Och jag vill tacka andra vänner för små saker som en middag, bjuder på en cig och lite prat och bara en kram!
Folk som ringt mig och frågat hur jag mår. ❤️
Folk jag trodde minst om har hört av sig.
Tänk om all denna omtanke skulle finnas året om hos alla människor, shit vilken underbar värld vi skulle leva i!
Men något jag lärt mig med Tony är! Att han släppte väldigt ofta det han gjorde om en vän eller bara en bekant mådde dåligt. Han gav allt av sitt liv för andra.
Så jag ber alla människor där ute! Mer omtanke och kärlek till alla människor, även när livet är bra. För det skulle vi må ännu bättre av.
Jag vill bara säga tack alla ni ❤️